lördag, augusti 19, 2006

Tårar om natten

Tacksam för dina fina ord Jocke.
Det värmer otroligt.
Tröstar och värmer själen.

Jag förstår inte varför man skall lyssna på musik som gör en ledsen, varför man ska leta upp bloggar som handlar om samma saker som vår familj varit med om.. och varför man ska tycka synd om sig själv när man känner sig ensammast i hela världen.
Så skönt att vännerna fångar upp en i rättan tid.

Klart man skall minnas de fina minnena, alla leenden och den oväntande kramen som kom just på rätta stället mitt i vardagen. Du har så rätt.

Det är konstigt att man kan prata med en vän man inte träffar i verkligheten.. men man vet att han förstår. Familjen och vännerna i verkligheten.. det är så svårt att veta vad man ska säga.. man har ju inte ord på allt.. Det går inte att sätta fingret på det.. Inte så som Winnerbäck kan i allafall...

Just nu har jag ändå en klump i magen, ögon som spränger.. men nu med ett leende på läpparna, de otäcka scenerna från olyckan och veckan framåt är just nu som bortblåst.. men tårarna rinner, men med leende läppar. När man tänker på Jesper som Bosse Nilsson.. eller hans gapskratt i köket.. hans snälla ord när man kommit in i hallen. Då kan man inte annat än le.


Nu i efterhand så känns han verkligen som den där storebrorsan som jag alltid längtade efter.. Åtta år gammal var jag då han kom in i mitt liv, ja då när Anna och pappa blev tillsammans.
Men först i efterhand är han min bror.. det känns konstigt, men vi sågs ju inte så mycket ändå. Då när han levde.. men nu finns han i mina tankar dag som natt. Är så glad att han är en del av min familj. Och jag önskar så mycket att man insett det så långt mycket tidigare.. men älskar honom som en bror och jag tänker så mycket på hur det kunde blivit när vi ses som vuxna.. med barn barnbarn.. tillsammans vi alla syskon.. Axel, Thom, Erik och vi... i villan i Hjo.
Men nu får vi minnas dig och du kommer alltid att vara med oss där Jesper, platsen som numer kallas Jesperslund.


Ta hand om varandra.

Omtanke, kärlek och respekt

// Malin

fredag, augusti 18, 2006

hemsida - ny blogg

idag tog vi beslutet. en god vän till mig, nämner inga namn, har lovat det, ska hjälpa mig med min nya blogg, eller min hemsida kanske man kan kalla det. på så vis kan det bli de färger och former som jag vill ha =) bra va?

tack vännen, och bra att vi pratade igår. tack.

längtar till semestern!

pussar

tisdag, augusti 15, 2006

Glädjas åt det lilla

Suttit en timma och läst i en väns blogg. Han pratade om glädjen att gå till jobbet, trots att det egentligen är rätt grått och trist. Man känner sig nästan konstig om man är glad när man går till jobbet, men egentligen.. "Man får ju inte roligare än man gör sig" sa nån... Så det försöker jag tänka nu.. brukar säga "Bit ihop", om nån gnäller och gnyr.. för det drar ner så på oss alla andra.

Utåt brukar jag alltid vara glad.. är kanske lite för snäll emellanåt, men mina närmste får lite fler smällar.. fast å andra sidan kan man inte ta allt. Tänker inte vara rädd att säga min åsikt om det är någonting jag inte går med på, det har jag gått och hållt inne alldeles för länge i mina dar. Fast då blir folk chockade när man väl säger någonting, ja när man inte håller med och sväljer allt med hull och hår. Hade en dispyt med E om det i Sthlm, fast jag såg det inte som en dispyt, men människan gick därifrån och där försvann den diskussionen. Alltså jag kan gärna föra en diskussion, men när det går över till att ändra min åsikt och säga att jag har fel, då lägger jag hellre ner. Men man vinner föga genom att tysta ner situationen.

En diskussion ska ta fram åsikter, med olika teser/argument fram och tillbaks, och genom olika erfarenheter bidrar man med olika saker och ting, tankar mm. Tycker jag en sak skall jag få tycka den, men man ska självmant också kunna få ändra sig då man fått andra synvinklar på saker och ting, men ingen annan ska köra över en och säga så här är det punkt slut.. Om jag tillåter andra att få sin röst hörd ska väl min oxå vara lika mycket värd?

Men går det inte att kompromissa, mötas på halva eller ena vägen så är det bättre att lägga ner och ödsla sin energi på annat. Fast alla är vi olika. Sättet vi avslutar eller visar saker är olika. Då gäller det att vara tydlig med vad man själv står.

Till en del gäster på jobbet vill man bara säga "Ät bajs" och kasta skiten i nyllet på dem, men det gör man ju inte.. Då är "Bit ihop-mentaliteten" bra att använda sig av.

Nya tag som sagt, det blir roligare om man är glad när man går till jobbet. Bättre att leva lite halvglad än lite halvsur och vresig.. Fast vissa tänker istället, bättre att bli glatt överraskad.. men hallå.. hur orkar man leva så?

Just nu är jag sjuk, men innan dess var det riktigt roligt att gå och vara på jobbet. Trivdes som fisken i vattnet. Fast när man tvingas jobba sjuk eftersom INGEN ville ställa upp så tappar man gnistan något. Gick misste om karensdag och bajs va arg man blir då.. grinig det blev jag allt.

Tur då att man har snälla vänner att prata med om msn.

Love, Malin

Andra läsare

Pratade med min gode vän J nyss. Ang. ens läsare här på bloggen.. Jag skrev om det i ett annat inlägg.. Ja man glömmer verkligen av att folk läser.. ja folk i ens närhet.. blev så paff när min lillebror hade läst det här.. Han reagerade starkt på en grej.. och blev orolig o grejer.. Då fattade jag, insåg.. att jag kanske ska tänka mig för, men varför egentligen.. det är ju något som ska ut.. och även om det är offentligt.. så vill man ju någonstans att någon ska bry sig om, att någon ska veta vad man tycker, tänker och känner.. Jo fast lite hemlig är jag ju, eller var.. för nu har jag haft bloggadressen på msn.. men iaf.. jag skriver ju inte så ofta, men de som vill får och kan ju läsa.. Men just i stundens hetta när man skriver så tänker man inte på det... är man ledsen så e man, är man lycklig så e man det. Fast jag skriver mest när jag e fundersam, och då är jag oftast inte så himla glad.

Jag vill oxå hjälpa, men kanske stjälper mer än hjälper..
Önskar jag kunde göra mera nytta. Men vet inte vart jag kan börja.
Har man för lite tid tills sig själv så.. hur ska man fixa att hålla ihop allt annat då?

torsdag, juni 29, 2006

Nu kan jag gå och sova.. tårarna är slut för idag.

Tack vare att Hampus satt här vid msn och pratade lite med mig kom jag på bättre tankar.
Han är rolig han.. men skönt att prata allvar oxå.

Var rädda om varandra.

Kram Malin

Den 25:e - Återblickar...

Sjukt länge sedan jag skrev någonting här...
Jag har haft en väldigt trevlig dag och kväll, men ändå så.. sitter jag här och gråter.
Jag låter tårarna falla... lyssnar av tonerna av Eric Claptons Tears in heaven... om och om igen... Det jag nu sitter och tänker på är egentligen någonting som hände för flera månader sedan.


Häromdagen paserade den 25:e..
Ja för oss flesta är det datumet det datum vi längtar efter och ser fram emot i flera veckor.. i allafall dagar. Men jag rycker alltid till lite när jag kommer på vad det är för dag. För mig är den 25:e inte bara löningsdagen.. utan även siffran från den dagen som blev den värsta dagen i mitt vuxna liv. Den 25:e november somnade Jesper in...

Strax före elva på kvällen den 25:e november förra året fick jag samtalet jag verkligen inte ville få... Det var Pappa som ringde.. för att bekräfta det vi inte trodde kunde ske... Han behövde inte säga mycket den gången.. Kommer aldrig glömma de långa sekunderna.. innan jag hör hans röst.. innan han får fram ett ljud.. sedan blir allt bara svart.. jag satte mig på golvet... tårarna bara föll.. och jag skrek.. men det kom inget ljud.

Det enda jag tänker är..
- Det får inte vara sant.. det kan inte vara sant...


Men ändå hade jag känt det på mig sedan jag hörde att fordonet Jesper åkte i råkat ut för en bomb och att de inte visste hur illa det var..

När de körde samma sak om och om igen på nyheterna.. Då kände jag.. det står inte rätt till.


Tiden före jul... ja den kommer jag inte ihåg så mycket av. Allt är som i en dimma. Så overklig. Sju månader har passerat.. vissa saker känns som igår.. andra som för evigheter sedan... Även om Jesper och jag inte såg så ofta så känns det så tomt. Så otroligt tomt.

Man tänker.. på hur det skulle ha blivit när vi som vuxna möts på jularna eller somrarna i pappa och Annas nya hus.. när barnen springer omkring och leker.. som i de italienska storfamiljer jag drömmer om. Stora middagar.. Alla tillsammans..

Nu kommer det ständigt att vara en tom plats där
Jesper skulle funnits.. med sitt kluckande skratt sitt leende och galna humor.
På något vis finns han nästan mer närvarande i sin frånvaro eftersom han var ute på uppdrag så ofta förr, men ingen kommer någonsin att kunna ersätta eller lätta smärtan.. saknaden är enorm. Om jag tänker på det varje dag... hur är det då för de som var honom närmre?
Det märks så väl på min älskade Axel. Mitt allt. Önskar jag kunde finnas där mer för honom... Älskar honom så otroligt.

När jag flyttar hemifrån måste det finnas plats för en bäddsoffa så han Thom och mina vänner kan sova över - lika mycket för deras skull som för min.

Ibland kommer jag över låtar som egentligen gör mer ont än nytta.. men ändå måste man få lyssna på dem. Tears in heaven är en av dem. Den spelades på begravningen... av min älskade bror Axel.. Om du bara visste hur mycket du betyder för mig!



Kramar om, Malin

Would you know my name,
If I saw you in heaven?
Would it be the same,
If I saw you in heaven?
I must be strong And carry on,
'Cause I know I don't belong Here in heaven.

Would you hold my hand,
If I saw you in heaven?
Would you help me stand,
If I saw you in heaven?
I'll find my way Through night and day,
'Cause I know I just can't stay Here in heaven.

Time can bring you down,
Time can bend your knees.
Time can break your heart,
Have you begging please, begging please.
Beyond the door,
There's peace I'm sure,
And I know there'll be no more Tears in heaven.

Would you know my name,
If I saw you in heaven?
Would it be the same
If I saw you in heaven?
I must be strong And carry on,
'Cause I know I don't belong
Here in heaven.

fredag, maj 12, 2006

Läste min vän Dyttes blogg precis. Klurade lite.. tänkvärt.. Blev en lång kommentar..

Mitt "svar":
En del tycker att man är helknas när man säger att man pratar med sina nära och kära som inte längre finns med oss rent fysiskt, men jag tycker det är underbart att bara filosofera lite för när man är i rätt stämning så får man ett lugn och ett stöd genom att dela sina tankar med någon man tycker otroligt mycket om.

Genom att sätta ord på det man tycker och känner så blir det enklare på något vis. Att ventilera lite lättar på trycket och på stenen i magen. Man går vidare med en mindre tyngd på sina axlar, om så för en kort stund, men ack så skönt.

Att fortsätta dela vardagen med sina nära och kära är för mig hur naturligt som helst. Man slutar ju inte att älska någon "bara" för att man byter skepnad. Därför känns det fel för mig att säga att jag älskade min farfar, visst det gjorde jag, men jag älskar honom fortfarande.

Jag är otroligt glad över att fortfarande kunna få dela vardagen med farfar och Jesper + att på något sätt få råd och hjälp av dem fortfarande. Både i vardag & fest + roligheter och tråkigheter..

Lev livet - för ingen annan gör det åt oss..

Er Malin

onsdag, april 19, 2006

Tisdag + onsdag

IGÅR: det var en tisdag vill jag minnas…

Önskar att jag visste vad jag tycker och tänker och vad han tycker och tänker...

Men en väldigt trevlig tisdagseftermiddag blev det.. och det är jag tacksam för...
Kan inte säga att jag ångrar någonting, för det gör jag inte.
Fast alldeles alldeles för trevlig för att vara sann...

Jag önskar att saker och ting vore annorlunda.. mycket annorlunda.

Varför ska det bli så krångligt när någon äntligen verkar intresserad..

Svar: Min vanliga tur....

Men det som hänt den senaste veckan har fått mig att må så himla bra. Frågan är bara om det som hänt verkligen var så himla bra egentligen...

Vill tacka mina söta små vänner för en trevlig eftermiddag/kväll igår... på många sätt...
  • Hemma hos C.
  • Fika på Ann & Annas med Elin och Daniel.
  • Långpromenad på 3 timmar (!)
  • Kvällsmat på McDonald´s med lite skvaller.
  • Färjestad vann över Västra Frölunda i Ishockey SM, inte fotboll ;)

Vad har hände annars igår då.. jo jag fick godmorgonsms, pratade med C och hade en soft dag. + att det som sagt som helhet blev en riktigt trevlig eftermiddag/kväll..

Det har hänt saker som aldrig tidigare hänt.

Låg och kollade på teve länge för att jag inte visste hur jag skulle göra.. men tog mod till mig.. och det visade sig vara riktigt riktigt trevligt när jag väl gick dit. Men man blir ju inte mindre förvirrad av det som hände... Men trevligt var det...


IDAG: onsdagen då många tankar flög förbi och tillbaks…

  • En soft dag.
  • Vaknade tidigt av sms... som vanligt nu för tiden..
  • Lyssnade på lite musik.
  • Promenad med Tess kring Hindsbosjön på hennes lunch, den tog en timma. Skönt. + att det var skoj att träffa Tess lite =)
  • Med Elin till Rocco och åt lunch. Kycklingpasta, mums.
  • En runda på stan med Elin, köpte kokosboll - mums igen.
  • Hem en kortis, höll på att somna i soffan framför lite gamla OC. Fast som tur är hade jag satt mobilen på alarm..
  • McDonald´s - Möte + bowling. Spelade med Elin W och O. Kom sist.
    Käkade med Elin M, Elin W, Daniel, Lovisa, Marika, Martina på Rocco (ja vi gick dit igen, men det är tradition på onsdagarna efter mötet). Grekisk tonfisksallad blev det. Egen version av god sallad. = Dagens tredje mums.
  • När jag kom hem satte jag mig nästan direkt vid datorn och pratade med C.

Vi ska ju bara vara vänner.. men ska ses imorgon så vi får väl se hur det blir. Orka liksom... Han kan ju inte erbjuda det jag behöver allra mest... får allt ta och inse det nu, en gång för alla. Men man får se det som en rolig grej.. eller någe.. Ångrar det inte hur som helst. Aldrig.


Som sagt.. varför ska det behöva vara så krångligt hela tiden...

Lev väl mina vänner, så ska jag försöka göra mitt bästa för att göra det samma.

Er Malin

lördag, april 08, 2006

Innebandy Cup idag.. spännande.. snart är det dags.. ska bara fixa iordning mig o grejer.. förbereda så det e lätt o enkelt sen o bara byta om o ta en snabb dusch sen i kväll innan jag ska ut. Men nu ska ja ila...

Var rädda om er...

Lev livet ( det är ingen annan som kan göra det åt er...),

Er Malin